[et_pb_section admin_label=”section”]
[et_pb_row admin_label=”row”]
[et_pb_column type=”4_4″]
[et_pb_text admin_label=”Text”]
2013 fick den svenska skolan stor medial uppmärksamhet i samband med att PISA-studien offentliggjordes. Studien visade att svenska elevers kunskaper hade fallit kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Samtidigt visade eleverna klart sämre IT-kunskaper än OECD-genomsnittet. Skolan diskuteras ständigt och vi lever idag i en digital tidsålder. Den 9 mars presenterade regeringen en stor satsning på digitalisering av skolan. Var ligger utmaningen och vad säger opinionen, politiken och skolan?
Imorse modererade jag frukostseminariumet ”Digitaliseringens möjligheter i skolan” som anordnades i samarbete med Schoolido och Meltwater. Dagens inledningstalare var Lena Adamsson, Direktör för Skolforskningsinstitutet. Hon framhävde att det är väldigt svårt att bedriva forskning inom detta område. Eftersom digitalisering är ett extremt brett begrepp, måste man ställa sig frågan vad det egentligen handlar om. Ligger fokus på en allmän digital samhällsutveckling och demokratifrågor, eller handlar det om ren effektivisering och pedagogiska aspekter?
Forskningen som gjorts kring digitaliseringen av skolan har gett varierande resultat, men det pekar mot vissa gemensamma nämnare. Bl.a. har blended learning, alltså en kombination av traditionell- och digital utbildning, visats vara väldigt effektivt. Det framhävs även att lärarens digitala kompetens är en viktig faktor för den fortsatta utvecklingen, men att det krävs mer forskning inom området.
Efter Lenas framträdande presenterade Meltwater sin medieanalys kring digitaliseringen av skolan. Analysen täcker diskussioner i redaktionella medier, sociala medier och offentliga protokoll. Det är tydligt att detta är ett ämne som engagerar många, där sociala medier är den kanal med störst exponering. Majoriteten av de publicerade inläggen och artiklarna uttrycker åsikter för digitaliseringen av skolan, men att det också är förknippat med många utmaningar. Framförallt hur och var digitaliseringen ska ske och vad detta innebär i praktiken – både för elever, lärare och för samhället i stort. Många framhäver att digitaliseringen måste ske, men mindre diskuteras kring hur skolor och kommuner faktiskt ska gå till väga.
Avslutningsvis var det dags för paneldiskussion. Panelen bestod av Per-Arne Andersson (Direktör på SKL), Parisa Liljestrand (kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna), Magnus Blixt (lärare och biträande rektor på Glömstaskolan i Huddinge) och Olle Burell (Skolborgarråd i Stockholm stad).
Överlag var panelen överens: Digitaliseringen av skolan är egentligen en icke-fråga. Parisa Liljestrand framhävde att digitaliseringen redan är här. Nu handlar det däremot om hur det ska införlivas i pedagogik och undervisning. Det finns inga quick-fixes, utan det kommer kräva mycket arbete för att nå regeringens uppsatta mål. Enligt Per-Arne Andersson var den svenska skolan tidiga med datorer och digitala hjälpmedel. Fokus var på resultat, men i ett tidigt skede med sämre kompetens inom området såg många främst problemen kring teknikstrul. Magnus Blixt menade att ett sätt att nå målen, är att våga släppa det gamla för att kunna ta oss in i det nya. Ett exempel är att vi i dagsläget har fasta föreställningar om hur en klass ska se ut, och att alla klasser har en egen lärare. Olle Burell sa att vi inte kan vänta på att lärarutbildningen ska bli mer modern. Fokus måste istället ligga på fortbildning av de stora resurser som redan finns.
Tack alla 65 personer som deltog! =)
/Sophia Granswed
[/et_pb_text]
[/et_pb_column]
[/et_pb_row]
[/et_pb_section]